Mer lyckometod
Jag är fortfarande helt nöjd med min "metod". Det känns aldrig som en bantningsmetod även om jag ibland har känt suget efter kaloribomber och varit hungrig på kvällen. Men gör inte alla det i min situation? Efter jag skrev senast har jag nått en "platå", 3 veckor när jag stod och stampade. Fast med risk att låta som en "Pollyanna" med "vara-glad-leken" så vet jag förståndsmässigt att alla når en platå. Det hindrar naturligtvis inte att jag känt mig besviken. Ville gärna att "flytet" skulle varat en tid längre. Som tur är gav jag inte upp. Tror inte jag kommer att göra det. Och nu i söndags fick jag betalt för min väntan, jag var över platån och den nedåtgående kurvan fortsatte. Lycka;)
I söndags har jag kommit halva vägen till mitt första delmål och började fundera på hur jag ska belöna mig när jag når dit? Gräddtårta?;) Haha, är inte ens sugen på det längre. Men jag kom att tänka på vad jag läst om amerikanska viktväktare som firade lyckade resultat med att dricka champagne och AA möten som firade nykterhet med gräddtårta. Tänk om någon har haft dubbelt missbruk. Kunde lätt ha bytt ut ett missbruk mot ett annat.
Så hur ska jag fira när jag nått mitt första delmål? Nya kläder är något jag kom att tänka på, men det känns för tidigt. Minns från tidigare försök hur tråkigt det är att ha kvar kläder som förhoppningsvis snart blir för stora. Jag väntar nog tills jag är så illa tvungen att skaffa nya. Då blir det kul. Nu vill jag inte göra något som har med min kropp att göra. Kanske en kortare resa? Eller kanske köpa lite hobbymaterial? Jag är tacksam för förslag:)
Förresten, jag har alltid haft en konstig relation till min egen kropp. Jag vet att jag aldrig kommer att vara nöjd med den. Det var jag inte ens under min tonårstid då jag var på gränsen till mager. Tyckte ändå att jag var fet. Men det är nog normalt. Många tycker så, särskilt när man är tonåring. Men jag vet samtidigt att om jag inte tycker om mig själv kan jag inte förvänta mig att andra gör det. Och det kan inte vara bra för min viktminskning.
Vad kan jag göra åt min dåliga självbild? Steg ett var att inse att jag aldrig kommer att bli helt nöjd. Jag är inte sån. Sen gjorde jag en lista över vad jag faktiskt är nöjd med när det gäller mig själv och mitt utseende. Ögonen är faktiskt helt ok, och mitt hår. Ingen av dessa två egenskaper har med min vikt att göra. Sen är jag konstigt nog ganska nöjd med min kroppsform, jag menar naturligtvis utan gäddhäng och slapp mage och... Nej jag vet jag ska inte snöa in på det. Men jag är lång, har midja, även om den är mindre markerad när jag är överviktigt och former där det ska vara former. Slutsatsen blir att jag i alla fall kan lura mig själv att tro att jag är ganska nöjd:)
I söndags har jag kommit halva vägen till mitt första delmål och började fundera på hur jag ska belöna mig när jag når dit? Gräddtårta?;) Haha, är inte ens sugen på det längre. Men jag kom att tänka på vad jag läst om amerikanska viktväktare som firade lyckade resultat med att dricka champagne och AA möten som firade nykterhet med gräddtårta. Tänk om någon har haft dubbelt missbruk. Kunde lätt ha bytt ut ett missbruk mot ett annat.
Så hur ska jag fira när jag nått mitt första delmål? Nya kläder är något jag kom att tänka på, men det känns för tidigt. Minns från tidigare försök hur tråkigt det är att ha kvar kläder som förhoppningsvis snart blir för stora. Jag väntar nog tills jag är så illa tvungen att skaffa nya. Då blir det kul. Nu vill jag inte göra något som har med min kropp att göra. Kanske en kortare resa? Eller kanske köpa lite hobbymaterial? Jag är tacksam för förslag:)
Förresten, jag har alltid haft en konstig relation till min egen kropp. Jag vet att jag aldrig kommer att vara nöjd med den. Det var jag inte ens under min tonårstid då jag var på gränsen till mager. Tyckte ändå att jag var fet. Men det är nog normalt. Många tycker så, särskilt när man är tonåring. Men jag vet samtidigt att om jag inte tycker om mig själv kan jag inte förvänta mig att andra gör det. Och det kan inte vara bra för min viktminskning.
Vad kan jag göra åt min dåliga självbild? Steg ett var att inse att jag aldrig kommer att bli helt nöjd. Jag är inte sån. Sen gjorde jag en lista över vad jag faktiskt är nöjd med när det gäller mig själv och mitt utseende. Ögonen är faktiskt helt ok, och mitt hår. Ingen av dessa två egenskaper har med min vikt att göra. Sen är jag konstigt nog ganska nöjd med min kroppsform, jag menar naturligtvis utan gäddhäng och slapp mage och... Nej jag vet jag ska inte snöa in på det. Men jag är lång, har midja, även om den är mindre markerad när jag är överviktigt och former där det ska vara former. Slutsatsen blir att jag i alla fall kan lura mig själv att tro att jag är ganska nöjd:)
Kommentarer
Trackback
